nathalinchen

Hösten är kommen.
Även om jag har lite sådär små-ångest som vanligt över kylan, så känns det inte lika jobbigt. Än.
Vänta bara tills om en månad, då sitter jag och klagar.



Jag har kommit fram till att det är 4 år sedan jag pratade / träffade min bror.
4 år, fattar ni? Helt sjukt.
Det har gått så snabbt, även om jag saknar honom varje dag som går, så är det inte lika jobbigt längre.
Han kommer väl tillbaka när han känner för det, jag kommer dock aldrig kunna tvinga honom att träffas när han inte vill. Sorgligt.
His loss.

Vet inte vad det är jag ska skriva här egentligen, sitter och snackar med Paui och blev sugen på att blogga lite men det går ju inte sådär bra. Får kanske vänja mig vid det igen haha..

Har varit riktigt effektiv denna veckan. Förutom lite jobb, så har jag städat, rensat garderoben, rensat bland papper, skåpet ovanför garderoben osv.. Så nu när allt är gjort kan jag lata mig utan att ha dåligt samvete. ;)

Näe, nu ger jag upp.
Hej, hopP!